Välkommen till bloggen för ditt välmående

Här delar Kristina Ivarsson med sig av insikter, råd och tips för ett rikare och mer balanserat liv. Upptäck artiklar om stresshantering, glädje, mental hälsa och hur du kan främja ditt eget välmående. Denna blogg är till för både dig som funderar på psykoterapi och dig som redan är på din resa mot personlig utveckling.

Utforska vägen till inre lugn

I vår blogg hittar du inlägg som berör viktiga ämnen inom psykisk hälsa och välmående. Från effektiva strategier för stresshantering till hur du kan odla glädje i vardagen – vi strävar efter att erbjuda dig konkreta verktyg och inspiration för att förbättra din livskvalitet. En del inlägg är egna tankar och reflektioner kring olika områden som berör mig och kanske dig som läsare.

Viva la dolce niente – konsten att göra ingenting och varför den är så viktig för vår psykiska hälsa

"Ibland är det mest värdefulla vi kan göra att inte göra någonting alls."

Vi lever i en kultur där aktivitet ofta likställs med värde och är knutet till egenvärde. Att vara upptagen har nästan blivit en identitet där man enbart duger vid prestation. Kalendern fylls av arbete, träning, sociala aktiviteter och måsten. Samtidigt finns mobilen alltid inom räckhåll och fyller de få mellanrum som uppstår.

Men människan är inte skapad för ständig prestation.

Det italienska uttrycket "Viva la dolce niente" betyder ungefär "leve sötman i att göra ingenting." Det handlar inte om lättja. Det handlar om att ge hjärnan och nervsystemet möjlighet att återhämta sig och om att återknyta kontakten med sig själv.

Det är också något som modern psykologisk forskning alltmer lyfter fram som en viktig del av psykisk hälsa.

Hjärnan arbetar även när vi vilar

När vi inte är upptagna med en specifik uppgift går hjärnan inte ned i viloläge. Tvärtom aktiveras ett nätverk som inom neurovetenskapen kallas Default Mode Network (DMN).

Detta nätverk är involverat i bland annat självreflektion, autobiografiskt minne, mentalisering och bearbetning av våra erfarenheter. Under lugna stunder får hjärnan möjlighet att integrera sådant vi varit med om och skapa sammanhang i våra liv. 

Du hittar lösningen på ett problem när du promenerar.

Den kreativa idén kommer i duschen.

Insikten infinner sig först när du slutat försöka tänka.

 

Återhämtning är en biologisk nödvändighet

Stress är i grunden inte farligt. Tvärtom är vårt stressystem livsviktigt.

Problemet uppstår när kroppen aldrig får möjlighet att växla tillbaka.

Långvarig stress påverkar både koncentration, sömn, känsloreglering och vårt välbefinnande. Forskning visar att återhämtning är en aktiv process där både hjärnan och nervsystemet gradvis återställer balansen efter belastning. 

Det är därför pauser inte är ett avbrott från livet, utan en del av livet.

 

Vi har blivit ovana vid tomrum

Få generationer före oss har haft så lite ostörd tid.

Vi väntar inte längre i kön – vi scrollar.

Vi sitter inte på tåget och tittar ut genom fönstret – vi svarar på mejl.

Vi låter sällan tankarna vandra fritt.

Samtidigt vet vi att hjärnan behöver dessa mellanrum. Inte minst för kreativitet, problemlösning och emotionell bearbetning.

När vi ständigt fyller varje ledig minut med ny information riskerar vi att aldrig riktigt komma ikapp oss själva.

När stillheten känns svår

För många människor är det inte bristen på tid som är det största hindret.

Det är tystnaden.

När tempot sänks kan oro, sorg eller självkritiska tankar bli tydligare. Då är det lätt att fortsätta göra, planera eller prestera.

Ur ett psykoterapeutiskt perspektiv är det fullt förståeligt.

Ofta har hög aktivitet blivit ett sätt att hantera sådant som känns svårt.

Men det vi ständigt springer ifrån tenderar också att fortsätta följa oss.

I en trygg terapeutisk relation kan det istället bli möjligt att långsamt stanna upp tillsammans med det som tidigare varit för smärtsamt att möta ensam. Då blir vilan inte bara en paus från livet – utan en väg tillbaka till sig själv.

Att öva på dolce niente

Vi behöver inte flytta till Italien.

Vi kan börja med fem eller tio minuter om dagen.

En kopp kaffe utan mobilen.

En promenad utan mål.

Att sitta på en bänk och bara betrakta människor.

Att lyssna på vinden.

Att vila blicken mot horisonten.

Det låter enkelt.

Ändå kan det vara oväntat svårt. Ibland behöver vi yttre hjälp att hitta denna stillhet, då stillhet också kan göra oss varse all den inre stress/oro/rädsla/ilska som vi kan bära inom oss. Då kan det vara tryggt att ta kontakt med mig, eller någon annan för ett gemensamt utforskande i det inre. 

Några forskningsreferenser:

  • Raichle, M. E. (2015). The Brain's Default Mode Network. Annual Review of Neuroscience.

  • Koban, L., Gianaros, P. J., Kober, H., & Wager, T. D. (2021). The self in context: brain systems linking mental and physical health. Nature Reviews Neuroscience. (Nature)

  • Smallwood, J., & Schooler, J. W. (2015). The Science of Mind Wandering. Annual Review of Psychology.

  • Sandi, C., et al. Plasticity of resting state brain networks in recovery from stress. Biological Psychiatry. (PubMed)

  • Studier om naturens återhämtande effekter och Default Mode Network visar att även kort exponering för naturmiljöer kan minska grubblerier och stödja återhämtning efter stress. (ScienceDirect)

Klicka här för att lägga till text.

Klicka här för att lägga till text.

Glädje är biologi – inte bara en känsla

Vi pratar ofta om vila, motion och sömn som grunden för god hälsa. Men en faktor glöms ofta bort, trots att forskningen gång på gång visar hur betydelsefull den är: glädje.

Glädje är inte bara en flyktig känsla. Den är en biologisk process som påverkar både hjärnan och kroppen på djupet.

När vi upplever positiva känslor aktiveras flera av hjärnans signalsubstanser. Dopamin ökar vår motivation och känslan av belöning. Serotonin bidrar till emotionell balans och välbefinnande. Oxytocin, som ofta kallas "anknytningshormonet", frigörs vid närhet, tillit och social gemenskap och stärker våra relationer. Endorfiner fungerar som kroppens egna smärtlindrare och kan ge en känsla av både glädje och lugn.

Forskning inom psykologi visar att positiva känslor gör mer än att få oss att må bra för stunden. Psykologen Barbara Fredrickson beskriver i sin Broaden-and-Build Theory hur glädje, nyfikenhet och tacksamhet vidgar vårt perspektiv. När vi känner oss trygga och glada blir vi mer kreativa, flexibla och bättre på att lösa problem. Med tiden bygger dessa positiva upplevelser upp våra psykiska, sociala och emotionella resurser.

Det betyder att glädje faktiskt hjälper oss att bli mer motståndskraftiga när livet utmanar oss.

Samtidigt visar forskning inom psyko-neuro-immunologi – området som studerar samspelet mellan psyke, nervsystem och immunförsvar – att långvarig stress ökar nivåerna av stresshormonet kortisol. Förhöjda kortisolnivåer under längre tid kan påverka både immunförsvaret, sömnen, minnet och den psykiska hälsan negativt.

Positiva upplevelser fungerar inte som ett "botemedel" mot stress, men de kan bidra till att balansera kroppens stressystem. Skratt, social gemenskap, fysisk aktivitet, naturupplevelser och stunder av återhämtning har visat sig minska stresspåslag och främja både psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Det mest intressanta är kanske att glädje inte alltid uppstår av sig själv. Hjärnan är nämligen utvecklad för att upptäcka hot snabbare än möjligheter – ett fenomen som psykologer kallar negativity bias. Våra förfäder överlevde genom att vara vaksamma på faror, och den mekanismen finns fortfarande kvar.

Därför behöver vi ibland träna vår uppmärksamhet på det som faktiskt fungerar.

Att stanna upp och känna doften av nybryggt kaffe.

Att lägga märke till kvällssolen genom fönstret.

Att skratta med en vän.

Att känna tacksamhet över något litet.

Att ge eller ta emot en varm kram.

Det handlar inte om att blunda för livets svårigheter eller att tänka positivt hela tiden. Tvärtom handlar det om att ge hjärnan fler möjligheter att registrera det som ger energi, trygghet och mening och kanske framför allt, att vara närvarande.

Så nästa gång du ger dig själv tid att njuta av en stilla stund, ett gott samtal eller ett hjärtligt skratt – kom ihåg att du inte slösar bort tid.

Du investerar i din hjärna, din kropp och din framtida hälsa.

Och kanske är det just det vi behöver påminna oss om oftare: Att njuta av livet är inte egoistiskt. Det är en del av att ta hand om oss själva – och därmed också om varandra.

.

 

 

.